Föreslagna ändringar i 3:12-reglerna – det här behöver du veta 2025
I juni 2024 presenterade regeringen ett förslag om förändringar i 3:12-reglerna, med målet att förenkla och förbättra dem för att skapa bättre förutsättningar för fåmansföretagare. Om förslaget godkänns träder de nya reglerna i kraft den 1 januari 2026, vilket gör det viktigt att redan under 2025 planera för de föreslagna förändringarna.
3:12 reglerna är en del av den svenska skattelagstiftningen och styr hur fåmansföretagare blir beskattade på utdelning och kapitalvinst. Aktieutdelning och försäljning av aktier upp till ett visst gränsbelopp beskattats endast med 20%, medan utdelning över gränsbeloppet beskattas som en tjänsteinkomst (vilket i vissa fall kan bli så mycket som 55%). Gränsbeloppet beräknas enligt två metoder: förenklingsregeln och huvudregeln.
Förenklingsregeln ger ett schablonmässigt beräknat gränsbelopp, baserat på ett fast belopp per år. Det kan användas om bolaget inte uppfyller kraven för huvudregeln eller om huvudregeln skulle ge ett lägre gränsbelopp.
Enligt huvudregeln baseras gränsbeloppet på bolagets löneunderlag, där upp till 50% av de kontanta löner som betalats ut under året före utdelningsåret kan räknas in. För att använda löneunderlaget i beräkningen av gränsbeloppet måste ägaren eller närstående ha tagit ut en viss lön under året. Minimilönegränserna för att kvalificera sig för huvudregeln för 2025 är antigen en lön på 773 670 kr (9,6 IBB) eller en lön på minst 483 600 (6 IBB) +5% av bolagets kontanta löner.
Om lönekravet inte uppfylls, får bolaget inte använda huvudregeln och kan då enbart tillämpa förenklingsregeln.
Hur ser det nya förslaget gällande 3:12-reglerna ut?
Regeringen har lagt fram ett förslag om förändringar i 3:12-reglerna, med målet att förenkla och förbättra dem för att skapa bättre förutsättningar för företagare. Om förslaget godkänns, träder de nya reglerna i kraft 1 januari 2026.
En av de största förändringarna är en ny modell för beräkning av gränsbeloppet, som ersätter de nuvarande förenklings- och huvudreglerna. Övergripande innebär den nya regeln en höjning av schablonbeloppet från 2,75 till 4 inkomstbasbelopp (IBB), vilket motsvarar en ökning från 209 550 kronor till 304 800 kronor enligt IBB för 2024.
En annan del av förslaget är att kravet på ett specifikt löneuttag tas bort. Samtidigt införs ett löneavdrag på 8 inkomstbasbelopp per delägare (644 800kr enligt 2025 års inkomstbasbelopp) som dras av innan löneunderlaget kan räknas med i gränsbeloppet. Detta förändrar hur löneunderlaget beräknas, jämfört med de tidigare minimilönegränserna. Lönekravet blir i vissa fall lägre men framförallt enklare att beräkna.
Viktigt att tänka på i år
Även om kravet på ett specifikt löneuttag föreslås slopas från 2026, kommer löneuttaget fortsatt påverka möjligheten att inkludera löneunderlaget vid beräkningen av gränsbeloppet. Förslaget om ett löneavdrag på 8 IBB per delägare innebär att bolag med låga löneutbetalningar riskerar att inte kunna tillgodoräkna sig något löneunderlag alls i beräkningen av gränsbeloppet.
Med tanke på att detta är ett förslag som eventuellt blir aktuellt från 1 januari 2026, är det viktigt att under 2025 både hålla koll på ifall beslut fattas av Riskdagen samt analysera hur företaget påverkas av de nya reglerna. Hur mycket lön som tas ut under året kan få direkt effekt på möjligheten att utnyttja löneunderlaget.
Behöver ert företag rådgivning kring 3:12-reglerna?
ECIT har expertkompetens inom bland annat redovisning, skatt och moms. Oavsett om ni vill förstå hur nya regler påverkar ert företag eller behöver stöd i strategiska beslut, kan våra rådgivare hjälpa er att navigera dessa frågor. Läs mer om rådgivning här.
